Egen reflektion – Malin Sahlin

Den lärprocess som vi har skapat för barnen tar dem igenom olika händelser som fungerar som olika lärande tillfällen. Vi bygger först grunden för barnens lärande och kunskapsutveckling under händelse 1. Vi använder oss av ett arbetssätt som vi hoppas väcker barnens intressen och nyfikenhet som vi sedan kan spinna vidare på. Under första introducerande lärandetillfället så planerar vi t.ex. att läsa upp ett brev. Att ha som mål att använda sig av ett arbetssätt som är utvecklat utifrån barnen anser jag är viktigt för att förskolan har i uppgift att stödja och erbjuda barnen möjligheter att utvecklas inom alla områden som finns i läroplanen (Lärarfortbildning AB, u.å.).  För att veta hur man ska arbeta för att få barnen intresserade och nyfikna så anser jag att det krävs att man som förskollärare har koll på vad det är som får barnen att bli aktiva i sitt lärande och ta ett barnperspektiv. Enligt Lärarfortbildnings AB (u.å.) så måste förskolan ha utvärderat olika situationer och sammanhang för att kunna avgöra när barnen visar intresse, gensvar och motivation för innehållet.

Det val vi gjort angående att ha nyckelfrågor till barnen att diskutera vid slutet av varje tillfälle anser jag är ett bra val för att det ger barnen utrymme att uttrycka sig och diskutera med de andra barnen och med de vuxna som medverkar under tillfället. Att barnen ska få uttrycka sig är också viktigt för lärandeprocessen. En annan del som är viktigt för barnens lärande är att de får återkoppla, alla de händelser och lärande tillfällen som vi har skapat och planerat hör ihop och bygger på varandra vilket jag anser är en fördel med att arbeta utifrån en Storyline. Storyline är på så vis en bra pedagogisk metod. Under arbetet så anser jag även att barnen efter återkoppling får feedback och respons både barnen emellan och ifrån de som leder arbetet eller lärandetillfället med barnen. En dialog är därför av stor vikt för att barnen ska få chans att lära sig och det ska äga rum under lärandeprocessen (Lärandefortutbildning AB, u.å.).

Mitt egna lärande har även utvecklas då arbetet med Storylinen har varit givande, i och med att detta arbetssätt involverar verksamheten och man som förskollärare skapar tillsammans med barnen en berättelse (Storyline, u.å.). Att bygga upp en lärandeprocess på detta vis anser jag är bra för att lärandet utgår ifrån vart barnen befinner sig och vi får skapa och lära tillsammans med barnen. Att arbeta med hållbar utveckling utifrån denna pedagogiska metod bidrar även till en demokratisk process och det är viktigt att se barnen som kompetenta och lyssna till deras åsikter och värderingar (Björklund, 2014). Jag anser även att under ett arbete med en Storyline som i detta fall handlar om hållbar utveckling så blir de som arbetar medvetna om sina egna värderingar och det är då viktigt att inte normera någon. Samtal och diskussioner angående hållbar utveckling måste vara öppen, förskollärarna får inte på något vis indoktrinera barnen d.v.s. påverka barnens tankar och känslor (Björklund, 2014). Förskollärarna ska istället visa på olika synsätt på miljön och tillvägagångssätt för att stärka en hållbar utveckling.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lärarfortbildning AB. (u.å.). Att bedöma utveckling och lärande i förskolan. Hämtad 2016-01-03, från https://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Barn%20och%20Utbildning/KKC%20dokument/Att_bedoma_barns_utveckling_och_larande_Karlskrona.pdf

Storyline. (u.å.). Om storyline. Hämtad 2016-01-04, från http://storyline.se