Egen reflektion, Pernilla Kallman

Egen reflektion angående storyline-arbetet. 

Arbetet med vår storyline handlar om ekologisk hållbarhet där vi valt att arbeta med återvinning och sopsortering. Syftet är att lära barnen att värna om vår miljö och genom arbetet praktiskt utforska hur vi kan minska de ekologiska fotavtrycken på förskolan.  Skolverket (2010) styrker att "förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp". Storylinen utgörs av en berättelse med karaktärer som barnen skapar för att kunna identifiera sig med och kommunicera genom karaktärerna (storyline.nu). Karaktärerna skapas med hjälp av återvunnet material som stärker arbetet med återvinning. Skapandet av karaktärerna bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Skolverket, 2010). 

I arbetet följer en röd tråd som följs i de olika lärtillfällena med barnen med hjälp av planerade nyckelfrågor till varje enskilt lärandetillfälle. Till planeringen och nyckelfrågorna använde vi oss av en modul/mall för att strukturera upp arbetet. Modulen var enkel och konkret att använda och jag som blivande förskollärare anser att modulen är ett smart verktyg att använda som pedagogiskt hjälpmedel. Att arbeta med storyline var nytt för mig som blivande förskollärare att arbeta med och jag anser att arbetet var spännande och nyskapande. Genom att barnen får aktivt delta i hela arbetet och med hjälp av sina egna hypoteser och tankar utformar huruvida arbetet ska gå till, behöver man som pedagog vara flexibel samt kunna tänka om. Det anser jag som blivande förskollärare är utvecklande för pedagogerna eftersom arbetet utmanar både barn och pedagoger (storyline.nu). 

I arbetet och skapandet av berättelsen, platsen och karaktärerna har jag även utvecklat min förmåga att tänka på ett nyskapande vis och utmana min kreativitet och samtidigt inkludera ett viktigt lärandeobjekt och ämne i en spännande berättelse samt händelseförlopp. Dessutom har jag fått nya insikter i huruvida man kan på ett varierat sätt kan arbeta med miljö och återvinning i en tänkt barngrupp. 

Jag som blivande förskollärare anser att storyline som pedagogisk metod är en nyskapande och spännande utmaning för både barn och pedagoger. Den inkluderar varje barn genom ett varierat och praktiskt utforskande i olika händelseförlopp. Barnen är fullt delaktiga i arbetet och via barnens tankar, intressen och idéer utformas lärandet utefter barnen. En planerad röd tråd följs vilket leder till att barnen får på sitt eget vis får kunskap och förståelse för det tänkta lärandeobjeket (storyline.nu).

Referenser

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan 1998. Hämtad, 2016-01-13 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442

Storyline (u.å) hämtad 2016-01-13 från http://storyline.se/om-storyline/

Reflektion - Matilda Lundgren

Nu är arbetet med temat ekologi avslutat. Vår inriktning blev skräphantering och återvinning vilket har för mig även varit lärorikt och givande på så vis att jag erfarit ny kunskap kring ämnena. Vi valde att inspireras av ett färdigt material av Storyline ”Mofflorna och människorna” (Stiftelsen håll Sverige rent, 2008) när vi utvecklade vårt arbete. Detta hade en bra struktur som var lätt att koppla till vårt tema. Genom att använda sig av Storyline i förskolan kan jag som blivande förskolpedagog se det som ett smidigt och givande arbetsmaterial där de tre delarna praktik, tema och problematiserad undervisning byggs upp av en berättelse.

Att använda sig av en blogg som i detta arbete har jag reflekterat kring att det är lättillgängligt för alla att gå in och läsa och kommentera på bloggen. Förutom för pedagogernas skull kan det användas som ett material att dokumentera med tillsammans med barnen i verksamheten och att vårdnadshavare kan titta hur arbetet tänks lägga upp och hur det genomförts. Storylinen är lekfull genom skapandet, delaktigheten och undersökning vilket bidrar till ökad utveckling. Barnen får tillsammans undersöka tillsammans med de karaktärer som vi skapat vilket vi hoppas på ska bli omtyckt av barnen i förskolan. Vi var noga med att använda återvinningsmaterial i arbetet och i de tänkta lärandetillfällena med barnen vilket vi alla i studiegruppen vill fortsätta med i våra skapande moment i framtiden.  

Vårt mål med arbetet var att väcka barnens intresse kring naturen och hur vi behöver ta hand om den för att bidra till hållbar utveckling. Vi vill även att arbetet tillslut genomsyrar hela verksamheten och att det är något som används i vardagen på förskolan. Vår tanke när vi startade upp Storylinen var att hålla arbetet med ekologi ganska öppet då vi ville utforma lärandetillfällena utefter barnens intressen. Björklund (2014) förklarar att genom demokratin som redskap ger vi barnen möjlighet till att påverka och ha inflytande i lärandetillfällena. För att ta reda på barnens intressen valde vi ut olika diskussionsfrågor. Dessa diskussionsfrågor hade vi även som material till att utveckla barnens kunskaper kring ämnet ekologi där barnen ges möjlighet till att ta del av varandras erfarenheter. Återkoppling blev en stor del av arbetet med barnen, det kändes viktigt att ge utrymme till detta för att låta barnen reflektera kring händelserna så de kan tillsammans med andra barn och pedagoger få uppnå utveckling.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Håll Sverige rent. (2008). Mofflarna och människorna. Hämtad 12-01-2015, från http://www.hsr.se/sites/default/files/content_media/storyline_liten_2009.pdf

Min reflektion - Isabelle Gummesson

I kursen har jag utvecklat mina kunskaper om hållbar utveckling och jag har lärt mig betydelsen av att arbeta med lärande för hållbar utveckling med barnen i förskolan. Storyline anser jag är en bra pedagogisk arbetsmetod i förskolan i arbetet med barns lärande för hållbar utveckling. Storylinearbetet består av en praktisk, tematisk och probleminriktad undervisning som kretsar kring en berättelse.  Berättelsen har en bestämd tid, plats, karaktärer och händelser och skapas tillsammans av pedagoger och barn. I arbetet med storyline utgår man ifrån barnens förkunskaper och utmanar barnen i arbetet med hjälp utav nyckelfrågor under berättelsens gång som utgår ifrån vad, hur och varför. I storylinearbetet arbetar man ämnesintegrerat där flera ämnen kan arbetas med tillsammans under berättelsens gång (Gustafsson Marsh & Lundin, 2005).

I storyline arbete så arbetar man likt ett projektinriktat arbete som Björklund (2014) skriver om i sin bok och som jag förespråkar att arbete med i förskolan med barnen. I ett projektinriktat arbete utgår man ifrån barnens intressen och förkunskaper och aktiviteterna är inte styrda av mig som pedagog med rätt eller fel utan att det är aktiviteter där barnen får vara aktiva och ha inflytande. Detta arbetssätt utgår man också ifrån i ett storylinearbete och något jag vill arbeta med i förskolan. I ett storylinearbete kan jag som pedagog fokusera på barnens lärprocess och inte på något bestämt resultat genom att jag i arbetet utgår ifrån barnens perspektiv och barnens nyfikenhet, idéer och reflektioner. I läroplanen för förskolan (skolverket, 2010) står det bland annat att barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära och utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Detta kan jag koppla till storylinearbetet där jag som pedagog utgår ifrån barnens intressen i arbetet och utgår ifrån barnens nyfikenhet och reflektioner under arbetets gång. Det gör att barnen känner meningsfullhets och känslan av att de kan påverka i sitt arbete och det påverkar också barnens lärande och utveckling på ett positivt sätt.

I vårt arbete med storyline valde vi att fördjupa oss i området ekologi. Storylineberättelse utgår ifrån två maskar som bor i en skog. Barnen får göra sina egna karaktärer som blir maskarnas nya vänner i skogen. Genom att barnen får ha sina egna karaktärer med i berättelsen så anser jag att barnen känner större meningsfullhet och en karaktär de själva kan koppla sig själv till. Sedan blir skogen full av skräp och barnen får hjälpa maskarna och sina egna karaktärer att ta bort skräpet och ta reda på vad de ska göra med allt skräp. Maskarna som vi pedagoger använder som handdockor reflekterar med barnen och tar tillvara på barnens frågor och funderingar. Barnen får sedan med maskarna gräva ner skräp i jorden utomhus och se vad som försvinner i jorden och vad som sedan måste återvinnas. I vårt arbete utvecklar barnens sitt lärande om hållbar utveckling genom skräpet barnen får lära sig att återvinna och genom att barnen får besöka en återvinningscentral. Genom att vi pedagoger i storylinearbetet inte hade något förutbestämt resultat med barnen skulle uppnå kunde vi använda oss utan barnens intressen, nyfikenhet, reflektioner och frågor och fokusera på deras lärprocesser som också gör barnens lärande mer meningsfullt då barnen själva kan få styra över sitt eget lärande.

I denna kurs har jag har lärt mig en ny pedagogisk arbetsmetod genom att jag fått arbete med storyline. Jag anser att storyline är en bra pedagogisk arbetsmetod i förskolan som jag kommer att ta med mig i mitt framtida yrke som förskollärare. Genom arbeta med storyline så tar jag vara på barnens perspektiv som jag anser är viktigt i arbetet med barnen i förskolan. Genom att jag tar barnens perspektiv så kan barnen känna större meningsfullhet, får mer inflytande och känner sig delaktiga och lyssnade på som jag anser är förutsättningar för att barn ska utveckla sitt lärande på ett meningsfullt sätt. Lärande för hållbar utveckling är viktigt att barnen får utveckla i förskolan och arbetsmetoden storyline anser jag är en jättebra metod för att barnen ska utveckla sitt lärande för hållbar utveckling. Arbetsmetoden storyline anser jag också kan användas i andra ämnen och teman förskolan.

Referenser:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson Marsh, E. & Lundin, Y. (2005). Storyline i praktiken. Djurparken. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan 1998. Hämtad ‎2016-‎01-‎11, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

                                       

Reflektion - Sophia Zetterman

Sophias reflektion

Nu är vår storyline avklarad och bland annat har jag fått nya lärdomar, nya insikter, pedagogiska verktyg. Att arbeta utifrån en storyline var någonting nytt för mig som framtida pedagog. Utifrån tidigare fältstudier är min uppfattning att en rödtråd är begynnande för barnens förståelse för ett specifikt lärandeobjekt. En storyline innefattar en redan innan planerade nyckelfrågor som utgör den röda tråden i hela arbetet, vilket även http://storyline.nu/ uppger.

En annan reflektion som jag vill benämna som positiv med ett storyline arbete i förskolan är att barnen ges tillfälle att bli delaktiga och utforma hur en storyline kommer att bli. Pedagogerna har således ett lärandeobjekt som de vill att barnen ska utveckla förståelse för, barnen själva är de som sedan utformar hur lärandet ska övervinnas, vilket även http://storyline.nu/ benämnde. En storyline blir således ett verktyg för lärande som erbjuder delaktighet för alla involverade, vilket enligt min uppfattning är positivt för att främja barnens utveckling. Skolverket (2010) uppger även att barnen ska ges tillfälle till delaktighet med anledning att främja lärande och utveckling.

Nyckelfrågorna i en storyline kan liknas med didaktiska frågor enligt min uppfattning, frågorna som kan ställas till barnen är exempelvis hur, var och varför. Beroende på vilken respons barnen ger utformas arbetet efter barnens reflektion.

Vi i vår grupp valde att arbeta med ekologiska frågor som berör vår gemensamma klimatpåverkan. Med vår storyline ville vi göra barnen medvetna om deras positiva påverkan när de återvinner och även vilka material som bryts ner i naturen och de material som inte bryts ner i naturen. De material som inte bryts ned i naturen ville vi att barnen skulle få ges tillfälle att synligt reflektera över var dessa material skulle återvinnas om inte naturen kunde återvinna dessa. Vårt arbete utgår således från att barnen ska få utforska lärande om återvinning med de olika sinnena. Pramling Samuelsson (2008) benämner även att lärande via sinnena främjar samtliga individers lärande och skall därför användas i vardagen på förskolan.

I en storyline ska barnen skapa sina egna karaktärer med anledning att barnens kommunikation ska främjas, eftersom kommunikation via en karaktär upplevs inte lika personligt som när en person pratar utan en karaktär. Barnen vågar således kommunicera mer när ett samspel utgår ifrån ett samspel mellan karaktärer och därför skall barnen ges tillfälle att skapa egna karaktärer i en storyline, vilket även http://storyline.nu/ uppger. I vårt arbete utgick vi ifrån att samtliga barn i vår tänkta barngrupp skulle skapa egna karaktärer av återvunnet material. Karaktärerna som barnen skulle få skapa var fritt, vilket menas att barnen kunde skapa allt ifrån en robot, blomma, ett djur eller människa exempelvis.

Sammanfattningsvis är min upplevelse att arbeta med en storyline är av positiv innebörd för att främja barnens lärande, eftersom det ger barnen tillfälle till utformning, skapande, sinnligt lärande, delaktighet och således blir barnen med utforskare med pedagogerna. Ett storyline arbete i förskolan är således ett begynnande arbetssätt för att främja lärande och utveckling, därför kommer jag som framtida pedagog arbeta aktivt med storyline i förskolan för att främja barnens utveckling och förståelse för omvärlden.

Referenslista

Pramling Samuelsson, I. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan 1998. Hämtad 2015-01-12 från

http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.sskolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D572

Storyline hämtad 2016-01-12 från http://storyline.nu/

Egen reflektion – Malin Sahlin

Den lärprocess som vi har skapat för barnen tar dem igenom olika händelser som fungerar som olika lärande tillfällen. Vi bygger först grunden för barnens lärande och kunskapsutveckling under händelse 1. Vi använder oss av ett arbetssätt som vi hoppas väcker barnens intressen och nyfikenhet som vi sedan kan spinna vidare på. Under första introducerande lärandetillfället så planerar vi t.ex. att läsa upp ett brev. Att ha som mål att använda sig av ett arbetssätt som är utvecklat utifrån barnen anser jag är viktigt för att förskolan har i uppgift att stödja och erbjuda barnen möjligheter att utvecklas inom alla områden som finns i läroplanen (Lärarfortbildning AB, u.å.).  För att veta hur man ska arbeta för att få barnen intresserade och nyfikna så anser jag att det krävs att man som förskollärare har koll på vad det är som får barnen att bli aktiva i sitt lärande och ta ett barnperspektiv. Enligt Lärarfortbildnings AB (u.å.) så måste förskolan ha utvärderat olika situationer och sammanhang för att kunna avgöra när barnen visar intresse, gensvar och motivation för innehållet.

Det val vi gjort angående att ha nyckelfrågor till barnen att diskutera vid slutet av varje tillfälle anser jag är ett bra val för att det ger barnen utrymme att uttrycka sig och diskutera med de andra barnen och med de vuxna som medverkar under tillfället. Att barnen ska få uttrycka sig är också viktigt för lärandeprocessen. En annan del som är viktigt för barnens lärande är att de får återkoppla, alla de händelser och lärande tillfällen som vi har skapat och planerat hör ihop och bygger på varandra vilket jag anser är en fördel med att arbeta utifrån en Storyline. Storyline är på så vis en bra pedagogisk metod. Under arbetet så anser jag även att barnen efter återkoppling får feedback och respons både barnen emellan och ifrån de som leder arbetet eller lärandetillfället med barnen. En dialog är därför av stor vikt för att barnen ska få chans att lära sig och det ska äga rum under lärandeprocessen (Lärandefortutbildning AB, u.å.).

Mitt egna lärande har även utvecklas då arbetet med Storylinen har varit givande, i och med att detta arbetssätt involverar verksamheten och man som förskollärare skapar tillsammans med barnen en berättelse (Storyline, u.å.). Att bygga upp en lärandeprocess på detta vis anser jag är bra för att lärandet utgår ifrån vart barnen befinner sig och vi får skapa och lära tillsammans med barnen. Att arbeta med hållbar utveckling utifrån denna pedagogiska metod bidrar även till en demokratisk process och det är viktigt att se barnen som kompetenta och lyssna till deras åsikter och värderingar (Björklund, 2014). Jag anser även att under ett arbete med en Storyline som i detta fall handlar om hållbar utveckling så blir de som arbetar medvetna om sina egna värderingar och det är då viktigt att inte normera någon. Samtal och diskussioner angående hållbar utveckling måste vara öppen, förskollärarna får inte på något vis indoktrinera barnen d.v.s. påverka barnens tankar och känslor (Björklund, 2014). Förskollärarna ska istället visa på olika synsätt på miljön och tillvägagångssätt för att stärka en hållbar utveckling.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lärarfortbildning AB. (u.å.). Att bedöma utveckling och lärande i förskolan. Hämtad 2016-01-03, från https://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Barn%20och%20Utbildning/KKC%20dokument/Att_bedoma_barns_utveckling_och_larande_Karlskrona.pdf

Storyline. (u.å.). Om storyline. Hämtad 2016-01-04, från http://storyline.se

Händelse sex

Händelse 6.

Idag så har vi planerat och skrivit om händelse nummer 6 i vår berättelse. Till vår sista och avslutande aktivitet har vi valt att besöka en återvinningscentral som höjdpunkt för barnen. Under händelse 6 så är det planerat att barnen återigen ska reflektera över varför man återvinner och vart återvinnings materialet ska slängas och att vi ska besöka en återvinningscentral med barnen i helklass där återvinnings materialet/ skräpet tas med för att slängas på rätt ställe. På återvinningscentralen kan barnen reflektera över vart det skräp som tidigare har samlats i och sorterats ska slängas. Under denna händelse så kommer vi i kontakt med lärande i miljö, lärande om miljön och lärande för miljön (Björklund, 2014).

Som en sista höjdpunkt till på avslutande händelsen så är det planerat att barnen efter besöket vid återvinningscentralen så är det planerat att barnen på förskolan ska få skapa en egen återvinningscentral. Utifrån Skolverkets läroplan (2010) så kan vi koppla vår händelse till dessa mål: -utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.


Referenslista
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Hämtad 05-01-2016, från http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4roplan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf

//Ekorrarna

Händelse fem

Händelse 5

Idag har vi planerat och skrivit om händelse 5 i vår berättelse. I händelse 5 har vi planerat att gräva upp brädan med det fastspikade skräpet och återvinnings materialet i helklass med barnen. Målet med denna händelse var att barnen skulle få reflektera över vad för material som naturen kan bryta ner och vilka material som den inte kan bryta ner. På brädan kan barnen se vad som har hänt med skräpet som vi tidigare har spikat fast och grävt ner och fundera över vad som har hänt med skräpet och varför t.ex. bananskalet har blivit mörkt medan det inte har hänt något med tuggummit.

Vi har även planerat att barnen ska diskutera och reflektera kring vad vi ska göra med skräpet som naturen inte kan bryta ner själv och då komma fram till att vi måste återvinna materialet och reflektera kring vad det innebär.

Utifrån denna händelsen så kan vi koppla det till miljöproblematiken med nedskräpning som sker i både modellen och ute i naturen (Björklund, 2014) och barnen får reflektera över vad vi ska göra med skräpet som inte har försvunnit. Utifrån Skolverket (2010) så kan vi koppla vår händelse till riktlinjerna att vi ska ansvara för att barnen:
- Upplever att det roligt och meningsfullt att lära sig nya saker
- Ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och    kunskaper
- Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra


Referenslista
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Hämtad 05-01-2016, från http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4roplan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf

//Ekorrarna 

Händelse fyra

Idag har vi planerat den fjärde händelsen i vår storyline berättelse. I den fjärde aktiviteten ska barnen få gå ut på deras utegård och upptäcka att det är fullt med skräp på gården. Tillsammans med handdockorna och maskarna Kim och Sam ska barnen få diskutera och reflektera över vad allt skräp kommer ifrån och vad de ska göra med allt skräp.

Sedan ska maskarna föreslå tillsammans med barnen att testa att gräva ner skräpet och se vad som händer med skräpet efter en vecka. Till hjälp har vi en planka, spikar och en hammare så att vi tillsammans med barnen kan spika upp skräpet på plankan och sedan gräva ner plankan i jorden med skräpet på för att vi inte ska tappa bort något skräp i jorden när vi gräver ner och upp det. Det skräp barnen ska få gräva ner är bananskal, tuggummi, plastmugg, tidningspapper och äggkartong.

Barnen ska tillsammans med maskarna få diskutera och reflektera över vad de tror kommer hända med det olika skräpet och varför de tror så t.ex. försvinner allt skräp om vi gräver ner det, vart tar det försvunna skräpet vägen, varför försvinner inte allt skräp i jorden, m.m.

Utifrån läroplanen för förskolan kan vi koppla dessa mål till vår aktivitet som barnen utvecklar:
- respekt för att levande och omsorg om sin närmiljö,
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
-  utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

Referens:
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan 1998. Hämtad 2016-01-04 från 
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Vid nästa tillfälle vi ses i gruppen ska vi planera och skriva om händelse fem och sex i vår storyline berättelse.

//Ekorrarna